Novell - fakta och lite tips

Nedan finns lite fakta och tips om hur du ska tänka när du skriver en novell. (Lånat främst från annan sida.) Om du går ner ett par inlägg kommer du till själva din uppgift. Hittar du inte? Sök på "novell" så kommer det upp.

Novell  

Novellen tillhör huvudgenren berättande texter, epik. Den kännetecknas av att den är en kort berättelse som ofta har ett enda handlingsförlopp. Dess handling är koncentrerad kring en central händelse som har anknytning till en eller fler huvudpersoner.

TIPS INNAN DU BÖRJAR SKRIVA

Innan man börjar skriva en novell finns det vissa saker som man ska ha tänkt igenom. Nedan finns en mall för detta:

• Huvudhandlingen – Vad ska novellen handla om? Denna handling blir den ”röda tråden” i novellen. Håll dig till denna handling utan större sidospår.
• Slutet – Handlingen används för att bygga upp till historiens höjdpunkt, där den vänder och börjar närma sig slutet. Bestäm hur novellen ska sluta och tänk på vilken handling och höjdpunkt som ska leda dit.
• Titel – när du vet vad novellen ska handla om kan du börja fundera på en titel. Kommer du inte på någon direkt kan du hitta på en senare i skrivandet.
• Rollfigurer – Kom fram till vilka rollfigurer som ska finnas med. Tänk på att det ska vara intressanta personer som fångar läsarens intresse.
• Miljö – Var utspelar sig novellen? Se även här till att välja en miljö som du beskriver och ger liv. Det underlättar att ta en miljö som du känner väl till, då blir det lättare att göra en bra beskrivning.

MALL FÖR NOVELL

Inledning

Exempel på inledning som går rakt in i handlingen:

Stenen ven genom luften och han kände vinddraget av den när den passerade honom på bara några centimeters avstånd…

Inledningen till en novell ska fånga läsarens uppmärksamhet direkt. Två bra knep är att slänga läsaren rakt in i handlingen eller att börja med ett citat från någon av personerna. Båda dessa metoder är bra för att fånga läsarens intresse.

Exempel på inledning med ett citat:

”Jag vill aldrig se varken dig eller din byracka till hund här igen!” fräste den svarthåriga kvinnan innan hon smällde igen dörren…

Det är viktigt att läsaren får en bild av både rollfigurerna och miljön tidigt i novellen. Detta betyder inte att du måste beskriva allt på en gång, men lägg in små beskrivningar hela tiden. Exempelvis kan du, om du börjar novellen med ett citat, direkt skriva några meningar som beskriver personen som talade.

Föra handlingen framåt

När du för novellens handling framåt är det viktigt att hela tiden behålla läsarens intresse. Dessa punkter underlättar detta:

• Fortsätt med beskrivningar under hela novellen – detta gäller både miljön och personerna. Du vill att läsaren ska kunna blunda och se berättelsen utspela sig framför honom/henne.
• Använd dig av läsarens känslor – om du lyckas få läsaren att verkligen gilla, eller ogilla, dina rollfigurer kommer det vara mycket intressantare att läsa vidare.
• Håll dig till den röda tråden – Att ibland gå in på ett sidospår som inte har något med handlingen att göra är okey, men gör det inte för ofta eller för länge. Novellen ska ha en tydlig huvudhandling och det är den som läsaren är mest intresserad av.

Klimax – höjdpunkten

Bygg upp historien mot klimax, berättelsens höjdpunkt. Om du har svårt att komma på en höjdpunkt: tänk dig exempelvis att huvudpersonen väljer sida i en kärlekshistoria eller det avgörande slaget i ett krig. Höjdpunkten behöver inte vara så storslagen, men den ska vara viktig i just din historia. Om din historia handlar om en kille som ska spela sin första tennismatch kan höjdpunkten vara att han vinner/förlorar. När du har nått höjdpunkten är det dags att börja ta sig mot slutet.

Fråga någon annan om idéer och tankar under skrivandets gång om du har möjlighet. Det kan ge dig en uppfattning om ifall du har lyckats behålla läsarens intresse.

Avslutning

Exempel på ett slut som anknyter till inledningen:

Återigen kände han stenen vina förbi, men denna gång hade han lärt sig att ducka.

Det är viktigt att slutet knyter ihop hela historien. Håll dig till den röda tråden och handlingen du byggt upp till höjdpunkten. Vad hände sen, och vad fick hela handlingen för konsekvenser?

Exempel på öppet slut:

1. Vad som hände med pojken fick hon aldrig veta, men hon såg honom aldrig sitta under den stora lönnen i parken igen…

2.Tillslut fattade han mod, strök svettdroppen ur pannan och slog in telefonnumret…

Även om slutet ska knyta ihop säcken behöver det inte ge läsaren alla fakta om vad som hände. Vissa saker kan få fortsätta vara oklara och mystiska, men för att läsaren ska känna att det var värt att läsa berättelsen måste han/hon åtminstone få vissa ledtrådar till vad som kan ha hänt.

SPRÅK

Tänk på följande saker när du skriver:

• Använd ett beskrivande språk som ger berättelsen liv.

o   Använd många verb, liknelser och metaforer.

• En novell är inte en dikt. Även om det är okey att använda stilistiska medel (t.ex. metaforer, symboler) är det viktigt att handlingen hela tiden förs framåt och att tempot hålls uppe.
• Variera språket. Om du använder ett ord ofta – hitta en synonym som du kan växla med!
• Dela upp berättelsen i stycken så blir det mer lättläst.
• Läs igenom flera gånger.

o   Dels för att titta efter slarvfel.

o   Dels för att se om du kommer på något du ska ändra i själva berättelsen.

CHECKLISTA

När du skrivit din novell, se till att den har

• en titel
• en inledning som gör att läsaren blir intresserad av att läsa vidare
• en tydlig huvudhandling och en röd tråd
• en höjdpunkt där historien vänder
• en avslutning som knyter ihop säcken (och som framför ett budskap)
• vändningar och ”mysterier” som gör att den inte blir förutsägbar
• personer och en miljö som beskrivs väl och som väcker läsarens intresse
• ett beskrivande språk med många adjektiv som ger berättelsen liv
• styckeindelning
• ett varierande språk

Till sist, kom ihåg att läsa igenom berättelsen flera gånger för att förbättra den och undvika slarvfel.

Välkomna alla åk 9 i Vansta samt föräldrar och vårdnadshavare

Hej och välkomna till en ny termin i, för några av er, en ny skola.

På den här bloggen kommer det att finnas material till det vi arbetar med i åk 9. Eftersom det är fem åk 9 det här läsåret kommer vi att saxa arbetsområden den är terminen. Det betyder att vi kommer att arbeta med samma saker, men i olika ordning.

Alla elever kommer dock att börja terminen med novellskrivning, men med lite olika inlämningsdatum då eleverna från gamla Sunnerby fortsätter där de slutade förra terminen.

Här kan elever som förlagt sina papperskopior gå in och föräldrar och vårdnadshavare kan se över vad eleverna jobbar med i svenska.

Kontakta mig om ni har några frågor.

Vänliga hälsningar Rebecca Ädel

Att skriva en novell - åk 9

Novell

Vad ska du göra: Skriva en novell

Vad är en novell: En novell är en kort skönlitterär text (en skönlitterär text är en berättelse) som oftast inte är kortare än tre sidor.

Hur ska du göra: Lyssna på genomgångar av novellens uppbyggnad, läsa exempelnoveller, träna på att skriva “börjor”, slut och person/miljöbeskrivningar för att tillslut skriva en hel novell.

När ska du göra: På svensklektionerna med starta idag. Vi kommer att fortsätta efter höstlovet.

Varför ska du göra: För att kunna skriva en berättande text utifrån dess specifika uppbyggnad och struktur.

Det här ska du göra

Du ska skriva en novell.

Du kommer att få läsa och/eller lyssna på exempelnoveller och genomgångar king novellens struktur. Du kommer att få träna på att skiva “börjor”, slut och person/miljöbeskrivningar. Vecka 45 kommer du att få en “skrivning” då du under tre lektioner komme att få skriva en hel novell utifrån det du lärt dig under tidigare veckor.

Du kommer endast att få skriva din novell under dessa tre lektioner och de kommer att lämnas in efter varje lektion.

Varför har vi det här upplägget?

Därför att vi vill se att du förstått hur man skriver en novell utifrån den feedback du fått under tidigare veckor när vi tränat på novellens olika delar.

  

Så här ska du gå till väga

1.    Läs/lyssna på exempelnoveller

2.    Lyssna på genomgångar om novellens struktur, “börjor”, slut, person/miljöbeskrivningar och hur man skriver dialog. Anteckna.  

3.    Träna på att skriva en egen början.

4.    Träna på att skriva ett eget slut.

5.    Träna på att skriva person/miljöbeskrivningar.

6.    Träna på att skriva ihop texten till en hel novell.

7.    Skriv en hel novell utifrån den nya instruktionen du får den 5 november under “skrivningen” som kommer att pågå under tre lektioner.

Exempel som följer punkterna i “Så här ska du gå till väga”/Checklista

1.    Jag har läst/lyssnad på exempelnoveller                                

2.    Jag har antecknat, eller fått anteckningar från genomgångar av

a.    novellens struktur                                                                                                   

b.    börjor                                                                                                                    

c.    slut                                                                                                                                        

d.    person/miljöbeskrivningar                                                                      

e.    dialog    

3.    Jag har börjat skriva en egen början tex:                                

“Emma satt på broräcket, hon höll i sig hårt för att inte trilla. Vi hatade henne och skulle alltid göra det, så mycket som hon hade förstört för oss. Det gick inte att förlåta henne och vi klarade inte av att ha henne i närheten längre. Innan vi gjorde det oförlåtliga slöt vi en pakt, jag och Anna; vi skulle låtsas som ingenting och aldrig någonsin prata om det. Nästa minut var hon död.”

4.                           Jag har börjat skriva ett eget slut tex:                                                        

“Jag tittade på de kala väggarna i rummet, på den grå betongen som letade sig fram bakom vita färgflagor, på trädet man kunde se utanför gallerfönstren. Ingenting blir någonsin som man tänkt sig. Jag insåg det nu. Jag trodde att jag skulle kunna leva med mig själv, att jag och Anna var oskiljaktiga, att vi delade samma tankar, samma själ. Att det var Emma det var fel på, inte oss! Men så var det inte. Nu satt vi här i ett varsitt kalt rum. Hatade. Av både oss själva och av varandra. Det enda jag ville var att Emma skulle förlåta mig.”

5.                           Jag har börjat att skriva

a.                           personbeskrivningar tex:                                                                           

“Hon tittade sig i hallspegeln. Huden var glåmig, några finnar väntade på att bryta fram på den något runda uppnäsan. Det halvlånga, blonda håret var rufsigt utom på ena sidan där det var helt platt efter kudden. Hon gnuggade sig i huvudet för att jämna till det. Man kanske borde raka huvudet igen, tänkte hon. Inte helt kalt, utan behålla några millimeter.”

b.    miljöbeskrivningar tex                                                                                             

“Eftersom tapeterna såg om möjligt värre ut där än någon annanstans och målningen på fönster och dörrar var så gott som obefintlig trodde jag först att hon skämtade, men det gjorde hon tydligen inte, och när jag tittade närmare efter såg jag också att det var ett vackert rum, lagom i proportionerna och med en trevlig öppen spis på ena långväggen och inbyggda bokhyllor. Och så var det utsikten! Aftonsolen flödade in genom fönstren, och där utanför låg parken med sina åldriga träd, vilkas grenverk avtecknade sig klart och skarpt mot himlen. Längst borta mellan träden kunde man skymta en sjö, där stora isflak seglade omkring.”

6.                           Jag har tränat på att sätta ihop mina delar och har börjat sätta ihop en hel novell                                                                                              

7.                            Jag har läst den nya instruktionen vi fick den 22 oktober och skriv en hel novell utifrån det jag har lärt mig kring hur man skriver en novell                                                                                                                                                                

Därför skriver vi noveller

I kunskapskraven i läroplanen står det att eleverna ska kunna skriva berättande texter utifrån den textens struktur (dramaturgi) och att eleven ska kunna använda gestaltande beskrivningar i sin text. Det betyder att eleven ska kunna skriva noveller utifrån dess korrekta uppbyggnad och att de ska kunna beskriva personer och miljön omkring dem.

Inlämning:

Inga inlämningar. Endast novellskrivning v 37.

Bedömning

Koppling till uppgiften	Eleven följer instruktionen.	Eleven följer instruktionen.	Eleven följer instruktionen.
Innehåll	Eleven skriver en novell med enkla gestaltande beskrivningar av t.ex. miljö och personer samt enkla berättargrepp.	Eleven skriver en novell med utvecklade gestaltande beskrivningar av t.ex. miljö och personer samt utvecklade berättargrepp.	Eleven skriver en novell med välutvecklade gestaltande beskrivningar av t.ex. miljö och personer samt välutvecklade berättargrepp.
Struktur	Novellens dramaturgi är enkel. Novellen är i huvudsak sammanhängande och begriplig. Textbindningen är enkel.	Novellens dramaturgi är relativt komplex. Novellen är sammanhängande och strukturen är tydligt urskiljbar, t.ex. genom styckeindelning, styckemarkering, inledning, avslutning och rubrik. Textbindningen är utvecklad.	Novellens dramaturgi är relativt komplex. Novellen är sammanhängande och välstrukturerad, t.ex. genom en konsekvent genomförd styckeindelning och styckemarkering samt effektiv inledning och avslutning och rubrik.. Textbindningen är välutvecklad
Språk och stil	Ordvalet är enkelt. Meningsbyggnaden fungerar i huvudsak. Tempusbruket stör inte förståelsen av novellen.	Ordvalet är varierat och passar innehållet i novellen. Meningsbyggnaden är varierad och relativt väl fungerande. Tempus används på ett riktigt sätt i större delen av novellen.	Ordvalet är träffande, varierat och specifikt och passar innehållet i novellen väl. Meningsbyggnaden är varierad och väl fungerande. Tempus används på ett riktigt sätt.
Skrivregler	Eleven följer i huvudsak skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning.	Eleven följer relativt väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning.	Eleven följer väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning.

Exempelnovell

Ny tid

De tunga kyrkdörrarna knarrade bakom honom. Han såg upp mot himmelen och lät solen smeka de brunbrända kinderna. Han ryckte till när en hand tog ett hårt tag om hans axel. Kramade den. Nästan krampaktigt. En tår letade sig upp i de ljusblå ögonen. “Det är över nu! Hör du det?! Det är äntligen över!”

Jonas hade stått framför spegeln länge den morgonen. Försökt att kamma det sandréfärgade korta håret så gott han kunde, men det ville aldrig ligga på plats - hur mkt gelé och spray man än smetade i. Pappa hade hämtat kostymen från kem dagen innan. Nu låg den prydligt på den bäddade sängen i ett annars stökigt rum.

Det syntes tydligt att det var en tonåring som bodde här. En som inte brydde sig så mkt om vad andra tänkte och tyckte. Som slängde tomburkar på golvet och kastade snusprillorna utanför sopkorgen. Men det var annorlunda nu. Det skulle bli skillnad. Han visste det. Återigen slängde han en blick på den svarta kostymen.

Hans pappa stod redan med kaffekoppen i handen. Den mörka slipsen hängde som en tunga under hakan och han blängde på honom med den där barska blicken som bara han kunde göra. Han visste att han skulle bli lika stor som sin far en dag. Lika uppseendeväckande. Lika respektingivande. Han såg ner på de fortfarande pojkaktiga, taniga armarna. Vad hade han gjort för att förtjäna det här? Han hade dragit på det länge nog. Han drog på sig kläderna och vågade titta upp på sin far under luggen som med en godkännande nick lät honom kliva ut genom ytterdörren och in i den silverfärgade Mercan på uppfarten.

Svetten rann i nacken och han var tvungen att använda den blårandiga näsduken han hade nedstoppad i kavajfickan för att inte drunkna. Med långsamma steg klev han fram genom kyrkgången. Han svalde hårt. Blundade. När han kände den fasta handen i sin tittade han upp. Han kände de välmanikyrerade naglarna mot huden. Kände hur handen trycktes hårt, men ändå mjukt. Välvilligt. Som någon som var stolt.

Hon följde honom ut ur kyrka. Såg honom le upp mot solen. Se bekymren rinna av honom i en flod av välbehag. “Det är över nu! Du klarade det. Jag visste att det skulle bli något av dig!”

Han såg på sin far. Han log ett stolt leende. “Nu har du sommaren framför dig. Sedan är det gymansiet grabben. Du klarade det!”