Klass 9D och 9E börjar nu med läsning av boken Pojken i randig pyjamas. Vi jobbar med läsförståelse för att sedan skriva en slutuppgift som kommer att delas ut mot slutet av arbetsområdet.

Pojken i randig pyjamas 

Vad ska du göra: Läsa boken “Pojken i randig pyjamas” och svara på

läsförståelsefrågor till varje kapitel. Du ska också skriva en slutuppgift

som du kommer att få om några veckor. 

Hur ska du göra: Du ska läsa eller lyssna på boken. Du ska svara på frågorna

i Teams och lämna in dem till mig efter torsdagslektionen. 

Du kan lyssna på boken på Legimus som du fixar på biblioteket tillsammans

med en vårdnadshavare. 

När ska du göra det: Under svensklektionerna och hemma.

Varför ska du göra det: För att träna på att läsa längre skönlitterära texter och

för att träna på läsförståelse. I din slutuppgift kommer du att träna på att skriva

en diskuterande text.  

Tidsperspektiv

Vecka 41	Introduktion av bok och uppgift + börja läsa
Vecka 42	Läsa tom kap 7 + svara på tillhörande frågor
Vecka 43-44	Läsvecka + Höstlov
Vecka 45	Läsa tom kap 12 + svara på tillhörande frågor
Vecka 46	Läsa tom kap 16 + svara på tillhörande frågor
Vecka 47	Läsa färdigt boken + svara på tillhörande frågor + svara på frågor under rubriken “När boken är slut” + Få slutuppgift
Vecka 48	Skriva slutuppgift

Det här ska jag göra nu: (checklista)

• Läsa/lyssna på kapitel 1-7 i boken

• Svara på läsförståelsefrågorna under rubriken “Kapitel 1-7” på Teams

• Läsa/lyssna på kapitel 8-12 i boken

• Svara på läsförståelsefrågorna under rubriken “Kapitel 8-12” på Teams

• Läsa/lyssna på kapitel 13-16 i boken

• Svara på läsförståelsefrågora under rubriken “Kapitel 13-16” på Teams

• Läsa/lyssna på kapitel 17-20 i boken

• Svara på läsförståelsefrågorna under rubriken “Kapitel 17-20” på Teams

• Svara på frågorna under rubriken “När boken är slut” på Teams

• Berätta för Rebecca att du läst ut boken och att du gjort allt du ska på checklistan.

Läsförståelsefrågor

Kapitel 1-7 (s. 1-72)

1. Hur upplever Bruno skillnaden i det nya huset i Allt Svisch och det gamla i Berlin?
2. Vad är egentligen Allt Svisch?
3. Varför tror du Brunos mamma säger “Vi skulle aldrig ha låtit Furien komma på middag.”(s.38)
4. På sida 54 är Maria funderas över hur Brunos pappa kan… Vad är det hon undrar?
5. Pavel är egentligen doktor. Hur tror du att det kommer sig att han hamnade i huset som betjänt? 

Kapitel 8-12 (s. 73-109)

1. Varför tycker Bruno att Furien var en otrevlig person och gäst? 
2. Vad har Bruno och Schmuel gemensamt?
3. På vilket sätt tycker du att Bruno är naiv och okunnig?

Kapitel 13-16 (s. 110-149)

1. Vilka känslor och tankar har du kring boken hittills? 
2. Vad tror du hände med Pavel efter att han tappat vinflaskan?  
3. Hur skulle du beskriva Schmuels händer? 
4. Bruno försvarar inte Schmuel mot löjtnant Kotler. Varför tror du inte att han gör det?

Kapitel 17-20 (s. 150-173)

1. Varför börjar Bruno oroa sig för sin mamma? 
2. Varför ser inte Bruno fram emot att flytta tillbaka till Berlin? 
3. Vad tror du har hänt med Schmuels pappa?

När boken är slut

Skriv ner fyra frågor som börjar med “Jag undrar…” eller “detta tycker jag var konstigt…”

Inlämning

Boken ska vara utläst och tillhörande läsförståelsefrågor ska vara inlämnade på Teams torsdagen den 21 november kl 22.00

På onsdagen kommer ni också få er slutuppgift till boken. Hela vecka 48

kommer vi att arbeta med slutuppgiften som är en diskuterande text. Denna

ska lämnas in den 21 november på Teams. 

Dags för ett nytt ämne. klass 9A, 9B och 9C börjar nu att skriva Krönikor. Inlämningslåda finns på Teams. 

Krönika

Vad ska du göra: Skriva en Krönika.

Vad är en krönika: En krönika är en tidningstext där du för fram dina egna

tankar och åsikter om ett dagsaktuellt ämne. 

Hur ska du göra: Läs igenom det här häftet noga och följ instruktionerna.

Skriv på papper eller dator. 

När ska du göra: På svensklektionerna med start idag fram till torsdag innan

sportlovet.

Varför ska du göra: För att kunna skriva en text där du kan för fram dina

egna tankar och åsikter i ett dagsaktuellt ämne.   

Inlämning: 12 november kl 22.00 på Teams

Det här ska du göra

Du ska skriva en krönika på ca 1 A4-sida, på dator/padda/telefon eller

på papper. (Du kommer inte att ha tillgång till skolans paddor/datorer.)

Vad är en krönika?

En krönika är en text där du för fram dina egna tankar och åsikter om ett

dagsaktuellt ämne. Du kan tex kommentera en nyhet, resonera kring något

som påverkar dig i din vardag eller något du själv upplevt eller reagerat

på. Det blir enklare om du tar ett ämne som engagerar dig och som du tror

intresserar läsarna. 

En krönika ska vara personligt skriven och innehålla dina egna åsikter. 

Att komma igång

I en krönika utgår du från en händelse eller en personlig erfarenhet som du
först beskriver utifrån dig själv. Du utvecklar sedan resonemanget genom
att skriva om ämnet på ett mer allmänt plan. Krönikan “ Konsten att ta det
lugnt” är uppbyggd på det här sättet. Här har du ett till exempel:

“Spelande - enbart något dåligt?”

Du har reagerat på hur spel och spelande beskrivs i media. Du tycker att

man ofta missar allt det positiva som spelande kan föra med sig. 

Du beskriver ditt spelande och resonerar kring vilka fördelar och nackdelar

spelandet för med sig. En fördel kan vara att du lär dig engelska och utvecklar

din förmåga att tänka logiskt. En nackdel kan vara att det är svårt att slita sig

från spelet vilket påverkar skolarbetet. 

Du utvecklar resonemanget genom att skriva om spelande på ett mer allmänt

plan. Konsekvenser på samhällsnivå. Är spelandet ett problem? På vilket sätt?

Vilka fördelar finns det på samhällsnivå? 

Du avslutat med att koppla tillbaka till inledningen och resonera kring varför

det är viktigt att även se fördelarna. Försök övertyga läsarna att tycka som du! 

Du kan även koppla en enkel personlig händelse till något viktigt ämne. Vad

som är viktigt är upp till varje person och kan handla om allt från krig och

svält till att utbudet av laktosfri mjölk är för snålt. Se exempel nedan (“Bussen”). 

Gör så här:

1. Läs igenom det här häftet noga. Läs också krönikorna längst bak i
2. häftet och fundera på vad de handlar om, hur de är uppbyggda och
3. vilket språk som används.  
4. Tänk ut en egen nyhet eller händelse du varit med om som du reagerat
5. på. Om du inte kommer på något, läs igenom exemplen under rubriken
6. “Exempel på ämnen att skriva en krönika om”
7. Skriv kort ner nyheten eller händelsen. Om det är en nyhet berättar du om
8. nyheten. Om det är en händelse förklarar du vad som hände och varför du reagerade på det. 
9. Förklara vad du tycker om nyheter/händelsen och varför du tycker som du gör. 
10. Förklara hur du tycker att det borde vara eller hur det ska vara istället. 
11. Skriv en kladd utifrån det du redans skrivit ner. Tänk på att du i din
12. krönika ska försöka att använda ditt eget språk och dina egna uttryck.
13. Ha gärna “glimten i ögat” när du skriver. Undvik dock svordomar. 
14. Läs igenom ditt utkast. 
15.  Be en klasskompis att läsa din text och ge respons på den.
16. Skriv om ditt utkast utifrån den respons du fått av din klasskompis. 

Exempel som följer punkterna i “Gör såhär”

1. Nu har jag läst hela häftet, krönikorna och funderat kring upplägget. 
2. Telefonandet under middagar. 
3. Våra vänner är över på middag. Min telefon ligger som vanligt undanstoppad och på ljudlöst läge. När vi dukar undan för efterrätt tar min väninna fram sin telefon och ska visa något, men hon stoppar inte undan den när hon är klar, utan låter den ligga kvar på bordet. Mitt under efterrätten plingar hennes telefon till och hon får ett sms som hon svarar på, trots att alla sitter och för ett samtal. Hon begraver sig i telefonen och fortsätter att surfa in på instagram och facebook. Vi andra fortsätter vår konversation, inte utan att försöka få in henne i samtalet igen, men som svar får vi ett “jag ska bara”. Hon sitter med telefonen i handen fram och tillbaka under resten av kvällen. 
4. I dagens samhälle verkar vi inte klara oss utan våra telefoner. Vi är så beroende av
5. dem att vi inte ens verkar kunna sitta på en middag utan att ta fram den. Det gör mig
6. främst ledsen att se hur telefonandet har gjort att vi verkar sakna vett och etikett och
7. att vi inte längre kan föra oss i sociala situationer eller kunna kommunicera irl. 
8. Jag tycker att det är viktigt att vi funderar över hur mycket telefonen har tagit över våra
9. liv. Vad sägs som telefonfria dagar eller åtminstone timmar, eller att bara lämna
10. telefonen i jackfickan när man ska umgås med någon över tex en middag? Vi skulle
11. bli mycket mer sociala och uppskatta det vi har i det verkliga livet och det runt
12. omkring oss. Vi missar så mycket när vi sitter och stirrar ner i telefonen hela tiden.
13. Är det verkligen det vi vill? 
14. Efterrätten är framdukad. Idag bjuds det på fruktsallad och hemgjord youghurtglass.
15. Diskussionen kretsar kring båtar; i aluminium eller plast? Jag som gärna vill ha en
16. trevligt inredd plastbåt med soffor som man kan sitta i utan att få skavsår i arslet blir
17. totalt nedröstad av både min man och våra gäster. Och så plötsligt, mitt i
18. konversationen, plingar telefonen till och så sitter min polare begravd i den där
19. snordyra avsocialningsmaskinen som hela livet uppenbarligen kretsar kring, resten
20. av kvällen. Jag har svårt att föreställa mig en mer hjärndöd generation än den jag själv
21. verkar tillhöra, även om jag har en ganska restriktiv syn på telefonandet. Fast när jag
22. tänker efter så ser jag det nästan varje dag, inte bara kring middagsbordet när jag har
23. gäster hemma, inte bara bland min generation, utan bland alla! Ungarna i skolan vars
24. liv går under om de inte får skicka en sista snapchat när lektionen började för två
25. minuter sedan, pappan som “ska bara” när ungen står med nerkissade byxor i
26. lekparken och skriker, min egen mamma som fyller femtio i år som skriker att hon
27. ska skilja sig varje gång pappa försöker få henne att lägga ner “ruzzel”...... (osv) 

Exempel på ämnen att skriva en krönika om

Har du varit med om något som väckte dina känslor och fick dig att tänka efter? Kanske
åkte du buss som du brukar göra, men så hände något speciellt. 

1) Bussen stannar vid en hållplats och en gammal dam med rullator stiger på.
Damen ber chauffören att inte köra förrän hon satt sig. Men chauffören struntar i
det och damen ramlar och slår sig. Chauffören kör vidare trots att han ser att damen
ligger där på golvet. Du berättar om händelsen och skriver om medmänsklighet och
att bli gammal i Sverige. 

2) Bussen stannar och tre tjejer stiger på. De ler och ser lyckliga ut och verkar
vara goda vänner. Tjejerna ser ut att ha rötter i olika kulturer. Du berättar om
händelsen och skriver om glädje och vänskap över gränser. 

3) Du stiger på bussen och tar gratistidningen Metro som du brukar göra. Du sätter
dig ner och läser. Plötsligt börjar du tänka på allt som är gratis i Sverige. Biblioteket,
skolan, universitetet och mycket kultur t ex. Du berättar om händelsen och skriver om
vilka stora möjligheter vi har i Sverige, bara vi tar chansen. 

4) Några ungdomar stiger på bussen. De är berusade och håller flaskor i händerna.
Busschauffören säger åt dem att stiga av, men de vägrar och är otrevliga. En av
ungdomarna spottar chauffören i ansiktet. Passagerarna sitter tysta och låtsas inte
se eller höra något.  Du berättar om händelsen och skriver om civilkurage och att
våga säga ifrån. 

5) Du ser en tjej på bussen plocka upp sin telefon när det ringer. Det är ett
videosamtal. Du tycker att det är slöseri med tid och dumt, men så ser du att hon
börjar tala teckenspråk i videokameran. Hon är alltså döv och kan inte höra. Du
skriver om hur modern teknik kan förändra våra liv. 

6) Du åker buss hem från skolan som vanligt. Du tar upp din mobil, skickar några
SMS och kollar din Facebook. Plötsligt höjer du blicken och ser på de andra
passagerarna som också håller på med sina mobiler. Alla sitter tysta.  Du skriver
om hur den moderna tekniken påverkar oss på gott och ont. 

Fördjupning

På den här hemsidan kan du hitta fler exempel på krönikor samt
tips på hur man skriver en krönika: 

https://sites.google.com/site/plugga24se/genrekunskap/krnikor

På den här hemsidan hittar du Skolverkets egen beskrivning för hur
man skriver en krönika: 

http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.234593!/2kronika.pdf

På den här hemsidan hittar du tips på hur man kan skriva en krönika
och vad man ska tänka på: 

http://läxhjälp.nu/guider/svensktexter/mall-skriva-kronika/

Här hittar du youtubeklipp som beskriver hur man skriver en krönika och
vad man ska tänka på:

https://youtu.be/iaH3IWeIXPU

Därför skriver vi en krönika 

Oftast är det journalister, reportrar, bloggare eller olika typer av kändisar
som skriver krönikor. Även om du själv inte vill bli något av detta kommer
du i framtiden, eller redan nu, att läsa krönikor, vare sig du tror det eller
inte! För att hänga med i konversationer på jobbet eller i privatlivet är det
bra att ha koll på vad en krönika är. Det bästa sättet att lära sig på är genom
att själv få testa att skriva en!  

I kunskapskraven i läroplanen står det att eleven kan skriva olika slags texter
(i det här fallet en krönika) med språklig variation, textbindning samt fungerande
anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. 

Att skriva en krönika är också en träning inför Nationella provet i svenska där
krönikan kan dyka upp som en av de texttyper ni ska kunna skriva. 

Inlämning: 12 november kl 22.00 på Teams

Bedömning 

Vad?	Inte ännu	Hur?	Hur?	Hur?
Koppling till uppgiften		Eleven följer instruktionen. Texten fungerar i huvudsak som en krönika.	Eleven följer instruktionen. Texten fungerar relativt väl som en krönika.	Eleven följer instruktionen. Texten fungerar väl som en krönika.
Innehåll		Texten innehåller ett aktuellt ämne. Texten följer i huvudsak ett ämne i någorlunda kronologisk ordning.	Texten innehåller ett aktuellt ämne. Texten följer ett ämne i någorlunda kronologisk ordning. Texten behandlar ett ämne ur ett personligt perspektiv.	Texten innehåller ett aktuellt ämne som behandlas ur både ett allmänt och personligt perspektiv och som följer en kronologisk ordning.
Struktur		Texten är i huvudsak sammanhängande och begriplig. Textbindningen är enkel.	Texten är sammanhängande och strukturen är tydligt urskiljbar, t ex genom styckeindelning, inledning och/eller avslutning. Textbindningen är utvecklad.	Texten är sammanhängande och välstrukturerad, t ex genom konsekvent genomförd styckeindelning samt effektiv inledning och avslutning. Textbindningen är välutvecklad.
Språk och stil		Ordvalet är enkelt. Meningsbyggnaden fungerar i huvudsak.	Ordvalet är varierat och passar krönikan. Meningsbyggnaden är varierad och relativt väl fungerande.	Ordvalet är träffande, varierat och specifikt och passar krönikan väl, t ex genom retoriska stilmedel och personlig stil. Meningsbyggnaden är varierad, träffsäker och väl fungerande.
Skrivregler		Eleven följer i huvudsak skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning.	Eleven följer skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning.	Eleven följer skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning väl.
Helhetsbedömning		Eleven följer uppgiftsinstruktionen. Textens innehåll och form är i huvudsak anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Bearbetning kan behövas för att texten ska bli helt självbärande i förhållande till kröniketexten.	Eleven följer uppgiftsinstruktionen. Textens innehåll och form är relativt väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation.	Eleven följer uppgiftsinstruktionen. Textens innehåll och form är väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation.

Krönikor

Pilates förändrade mitt liv av Linda Skugge 

I augusti började jag träna Pilates och detta är vad som har hänt: Jag är sjukt mycket
piggare. Jag orkar mer och behöver inte lägga mig klockan åtta längre. Förut
hade jag dött om jag varit tvungen att sitta uppe till midnatt. Nu kan jag ta på mig
ännu mer jobb. Min hjärna är klarare och blicken piggare. Med en gång blev jag otroligt
mycket starkare i kroppen. Förut hade jag ofta ont i ryggen, men sedan jag började med
Pilates har jag inte haft ont alls. 

Jag började träna för att jag knappt orkade gå i trappan hemma och att lägga sig på knä
för att ta upp barnens leksaker var inte ens att tänka på. Som värsta tanten började jag
få svårt att gå in och ut ur en bil. Nu är det inga problem. Jag studsar som en fjäder hela
dagarna. Dessutom har jag fått bra hållning. Från att ha sett ut som en hemsk ostbåge
med begynnande puckelrygg ser jag nu lång, rak och ståtlig ut. Och jag fryser inte lika
mycket, träningen har gjort susen för min blodcirkulation. Förut var det ingen idé att jag

klädde mig snyggt då jag ändå var tvungen att ha både yllekofta och fleece på mig och
ändå höll på att frysa häcken av mig, oavsett årstid. Jag har även blivit mycket gladare. 

Att träna är en dunderkur för psyket. Jag får komplimanger! Det har jag aldrig fått förut.
Folk säger att jag ser fin ut och då känner jag mig fi n. Jag älskar Pilates, det är som att
födas på nytt. Men - Pilates har ett stort pr-problem. Alla fnissar lite när man tar upp Pilates,
det gjorde jag också innan jag visste vad det är. Folk tror att man sträcker lite nördigt på
armarna och ligger på stora bollar och att det inte ger någonting. Dessutom tror alla att det
påminner om yogans mumbojumbo, meditation och skit. Det är helt fel. Pilates är
styrketräning där man bara använder kroppen. Det ger extremt snabbt resultat, är
otroligt beroendeframkallande och har ingenting med meditation att göra. Om jag inte
får träna känns det som att jag ska dö. Pilates har förändrat hela mitt liv. Ni måste prova.

Konsten att ta det lugnt

Stress, stress, stress och åter stress. skolan, träning, betyg, kompisar, jobba, tjejer.
Allt måste man fixa. Allt måste man ta hand om. Det är inte konstigt att åldern på folk
som blir stressade sjunker. Allt fler tonåringar börjar bli stressade och den största
anledningen till deras stress är skolan och vännerna som utsätter varandra för grupptryck.
Både lärarna och kompisarna har höjt ribban. Det är som en tävling. 

Killarna tävlar om vem som är mest cool. Vem som har jämnt nya jeans, mobiler, bälten.
Det är också vanligt att det uppstår bråk. De är som djur och försöker bestämma sig om
vem som är Alfa-hanen.

Tjejerna vill ha killarnas uppmärksamhet, och därför klär sig de mer ”lätt”. Dem visar mer
hud, har mycket smink och så vidare. Men det som jag tycker är så sjukt är när jag ser tjejer
som är 11-12 år gamla och som går runt med tajta jeans och sexiga kläder.

Jag har själv känt mig stressad massor av gånger. Det finns dem som jag känner som blivit
sjuka, både fysiskt och psykiskt, på grund av all den stress som de blivit utsatta för. I mitt
fall blev det att jag inte kunde sova. Jag låg i min säng i flera timmar och tänkte på provet
jag skulle ha dagen efter. Eller om Emma och Kalle fortfarande var ihop och om inte, vore
det lämpligt om jag frågade ut henne? Borde jag träna hårdare och bli av med några kilo?
Men det skulle ta mer tid av min vardag. Ska jag söka sommarjobb och få lite fickpengar?
Men då kommer jag inte kunna umgås med kompisarna. Jag höll på att bli galen.Det har
hänt några gånger att jag börjat skrika mitt i natten när jag desperat försöker få lite sömn
i mig. 

Men det är ju klart, vuxna blir också stressade. Men de vet hur man ska handskas med
stress. De kan om dem vill till exempel träffa en psykolog eller terapeut. Men jag skulle
nog inte vilja göra det tillsammans med andra ungdomar. Om folk visste att man träffa
en psykolog skulle dem tro att man verkligen var galen. Då skulle man stickas ut. Man
skulle vara konstig och knäpp till och med. 

Folk har olika metoder när det gäller att slappna av och bli av med all stress. Det kan
vara så lätt som att ta en promenad eller gå ut och springa. Det kan vara att ta ett
lugnade bad. Det kan vara att kolla på sin favoritserie… Ja, vad som helst.

Själv tar jag fram en bok, lägger mig bekvämt i sängen och stänger av mobilen .
Sen börjar jag läsa. När jag gör det så försvinner min stress och mina problem, för
när jag läser är jag i en annan värld där ingen kan komma åt mig.

Krönika: Jag önskar mig inte snälla barn (förenklad)

- Jag ska flytta på mig. Om du bara lugnar dig lite.  En medelålders kvinna säger denna sura kommentar. Vi är på Konsum, fredag eftermiddag och det är fullt av folk. Jag har betalat och packat ner mina varor och försöker gå ut med barnvagnen efter mig och en tung kasse. Kvinnan står mitt i gången, och jag säger ”ursäkta mig”, och det är då hon säger argt ”Jag ska flytta mig. Om du bara lugnar dig.  Vad har det tagit åt oss vuxna människor? Varför är vi så otrevliga och oförskämda mot varandra? Jag är nybliven förälder och trodde jag att jag i år för första gången skulle få svara "snälla barn" på frågan om vad jag önskar mig i julklapp. Men nej, jag önskar mig inte snälla barn, jag önskar mig snälla vuxna! Jag önskar mig lite artighet, respekt och vänlighet när vi ses på stan. Att vi håller upp dörren för varandra, säger ursäkta när vi tränger oss, reser oss upp för gravida och gamla, säger hej när vi ses och låter någon annan gå före ibland. För vi är ju med varandra inte mot varandra. Vi vill ju alla samma sak; hinna hem till familjen, umgås med våra nära och kära, ha fredagsmys med barnen, äta gott med vännerna och hinna fixa inför julen. Vi tycker alla att det är stressigt och känner alla att det är svårt att hinna med och ha råd och orka.  Så just därför kan vi väl börja med att behandla varandra vänligt och med respekt när vi möts ute i julhandeln.  För jultiden kan vara en härlig tid. Man ser fram emot så mycket, väntar och längtar efter allt det roliga som hör julen till. Som att umgås med nära och kära, äta god mat, festa med kollegerna på julfest, få se barnaögon lysa av förväntan och glädje. Det är tända ljus under mörka morgnar, goda dofter och så är det ju roligt att ge. Det är kul att ge julklappar!  Roligast är det förstås till små barn, men det också bra att kunna glädja någon vuxen.  Jag nöjer mig med så lite och är inte svår att göra glad. Jag önskar mig helt enkelt lite fler snälla vuxna. Originellt är det inte. Men det behövs.

Jag önskar mig inte snälla barn

- Jag ska flytta på mig. Om du bara lugnar dig lite. 

Om du bara lugnar dig lite. 

Smaka på den. Kan en kommentar vara mer onödig än så?

Den som yttrar denna sura stämningsförstörare är en medelålders kvinna.

Vi befinner oss på Konsum, fredag eftermiddag och det är fullt av folk. Jag
har betalat och packat ner mina varor och försöker att navigera baklänges med
barnvagnen efter mig och en kasse som dunkar mot benet. 

Det är då jag råkar gå in i henne där hon står vid andra bandet och packar in sina varor.
Jag stannar till och gör sedan ett nytt försök att komma förbi, lite mer till vänster. Hon har
tänkt samma sak fast åt andra hållet. Vi stöter ihop igen. 

Jag vänder mig om över axeln och säger "ursäkta mig" och det är då hon säger dagens
gnälligaste och onödigaste yttrande: Jag ska flytta på mig. Om du bara lugnar dig.

Vad har det tagit åt oss vuxna människor egentligen? Varför är vi så otrevliga och
nonchalanta mot varandra? Som nybliven förälder trodde jag att jag i år för första gången
skulle få svara "snälla barn" på frågan om vad jag önskar mig i julklapp.

Men nej, jag önskar mig inte snälla barn, jag önskar mig snälla vuxna!

Jag önskar mig lite vett och hyfs, lite artighet och respekt oss emellan när vi ses i det
offentliga rummet. Att vi håller upp dörren för varandra, säger ursäkta när vi tränger oss,
reser oss upp för gravida och gamla, säger hej när vi ses och låter någon annan gå före
ibland. För vi är ju med varandra inte mot varandra. Vi vill ju alla samma sak; hinna hem
till familjen, umgås med våra nära och kära, ha fredagsmys med barnen, äta gott med
vännerna och hinna fixa det där extra nu inför julen. 

Vi tycker alla att det är stressigt och känner alla att vi inte räcker till, att det är svårt att
hinna med och komma på och ha råd och orka. 

Så just därför kan vi väl börja med att behandla varandra vänligt och med respekt när
vi möts ute i julhandeln. 

För jultiden kan vara en härlig tid. Man ser fram emot så mycket, väntar och längtar
efter allt det roliga som hör julen till. Som att umgås med nära och kära, äta god mat,
festa med kollegerna på julfest, få se barnaögon tindra av förväntan och glädje. Det är
tända ljus under mörka morgnar, goda dofter och så är det ju roligt att ge. Det är kul att
ge julklappar! 

Roligast är det förstås till små barn, men har man lyckats pricka in något originellt eller
välbehövt känns det bra att även kunna glädja någon vuxen. Det är kul att få också, men
det hänger som sagt på hur bra den andre lyckades pricka in det där originella och
välbehövliga.

Men jag nöjer mig med så lite, är inte alls svår att göra glad. Jag önskar mig helt enkelt
lite fler snälla vuxna. Originellt är det inte. Men välbehövligt.

Man gör inte slut med vänner – man står ut

Man gör inte slut med sina vänner. Med pojkvänner, flickvänner och älskare, ja då
kan man göra slut när relationen börjat gå på tomgång eller känslorna försvunnit.

Men av någon anledning gör man inte slut med sina vänner, man samlar dom på
hög. Ju fler desto bättre. Ju fler desto mer lyckad, omtyckt och älskad är man.
Jakten på vänner förföljer oss genom hela livet.

För mig började det redan i mellanstadiet. På rasterna sprang vi runt med våra kompis-böcker
där alla ens “vänner" fick fylla i varsitt uppslag med information om sig själva. Vad heter
dina föräldrar? Vilken är din favoritfärg? Vad vill du bli när du blir stor? Sen satt vi i
korridorerna och räknade högt för varandra hur många vänner vi hade. Spända på att se
vem som hade flest. Man ville ju inte vara den med minst antal vänner så till slut blev det
lite av en sport. Man tog mod till sig och frågade barnen i klassen bredvid om de kunde tänka
sig fylla i ett uppslag, man bad sina syskon låtsas att det var någon annan och jag tog det
så långt att jag mutade Gabriel i klass 3A med godis för att få honom att fylla i. Ju fler vänner
desto bättre.

Sen fortsatte det. I högstadiet var det de med bredast umgängeskrets som var coolast,
i gymnasiet började ordet “barndomsvän" att dyka upp som ett statusord och i vuxen
ålder blev längden på kontaktlistan på telefonen det som definierade mängden lycka
och framgång i ens liv.

Herregud, vad många människor jag spenderat tid med utan att jag egentligen
velat, fått ut något av eller som har fått mig att må bra.

Men ingen är så rik att den har råd att förlora en vän, sägs det. Jag har alltid tyckt att
det ligger något fint i det ordspråket. Att vi ska värna om våra vänner, ta hand om
varandra, kämpa.

Men det ligger också mycket skuld och ansvar i orden. För om ingen har råd att
förlora en vän, ska vi helt enkelt stanna kvar i vänskapsrelationer som inte känns
bra eller är bra för oss?

Så man gör inte slut med sina vänner, man står ut. Fortsätter skicka plikttrogna sms
fast man vet att samtalsämnena och de gemensamma intressena för längesen tagit
slut. Bokar in luncher som man sen hittar på ursäkter till att slippa. Kanske låter man
det rinna ut i sanden, låta relationen dö ut av sig själv, men man gör inte slut. Nej, det
gör man faktiskt inte.

Men så gjorde jag slut med en vän. Hon och jag som var ett Vi. Hon och jag som kände
varandra inifrån och ut. Hon och jag som delade drömmar, kläder och hemligheter. Hon
och jag som alltid skulle stå upp för varandra. Tills det var hennes tur att stå upp för mig
och hon la sig platt.

De gånger jag fått uppleva otrohet, svek och kallas sms med ett kort “jag gör slut" var
ingenting mot det här. Det här var inte att krossa mitt hjärta, det här var som att slita loss
en kroppsdel jag aldrig skulle kunna få tillbaka.

Så det var dags att göra slut. Jag visste det, var säker, kände det i varje cell i min kropp.
Men till och med när jag var så övertygad både känslomässigt och logiskt var beslutet svårt.

Man kanske inte gör slut med sina vänner. Men när en vän slutar vara en vän är det
dags att göra slut.

Julia Mjörnstedt Karlsten

Ge respons på en krönika 

Välj ut en eller flera saker nedan som den som ska ge respons ska lägga fokus på: 

Innehåll

• Texten fångar läsarens intresse (aktuellt ämne som väcker känslor, provocerande, underhållande)

• Texten innehåller egna åsikter ett aktuellt ämne. Ämnet analyseras på ett personligt och på ett mer allmänt plan.

Struktur

• Texten utgår från en händelse eller en personlig erfarenhet 

• Texten har en röd tråd

Språk

• Texten är personligt skriven (jag-form, avslappnat språk, användning av slang, egna uttryck)

• Språket är varierat

Allmänt

• Texten fungerar som en krönika