Förberedelser inför NP

Nästa vecka kör vi!

Åk 9 drar igång med förberedelser inför NP denna vecka. Vi har hunnit med en läsförståelsetext från ett gammalt NP som vi kommer att gå igenom tillsammans.

Ni kan också förbereda er själva genom att läsa på om olika texttyper på nätet.

Varför måste man läsa? - Läsveckan

Denna vecka har vi "Läsvecka" i skolan. Det innebär att alla elever läser på sina morgonpass samt på svenskalektionerna. Anledningen till att vi valde att ha en läsvecka denna termin beror på att vi märkt att resultaten i svenskan sjunker, främst när det kommer till läsförståelse, och vi tror att den främsta orsaken är att dagens ungdomar inte längre läser.

Men varför måste man läsa?

Det finns många studier som visar att läsning gör att du klarar dig bättre i livet, att barn till föräldrar som läser blir mer framgångsrika och att läsning kan hjälpa högriskbarn (alltså sådana som riskerar att inte klara sig så bra i livet pga sin sociala bakgrund) att utvecklas positivt i vuxen ålder.

Att läsa ger dig alltså inte bara en ökad fantasi, ett bättre ordförråd och ökat läsflyt. Det utvecklar dina tankar, din logik och din kunskap, det ger dig en ny syn på världen och lär dig att se saker utifrån olika perspektiv.

Läsning är alltså bra för allt! Vissa forskare menar tom att det är livsviktigt!

Hur ska du kunna skriva ett cv för ditt framtida jobb, läsa igenom och förstå kontraktet på huset du just köpt, öppna ett nytt bankkonto till dina barn eller skriva på det nya mobilabonnemanget utan att veta vad det är du läser?

Att läsa innebär att du förstår världen, att du hänger med, blir allmänbildad och världsvan; att du blir en del av samhället och att du kan ta del av det samhället erbjuder. Och därför har vi en läsvecka...

Åk 8 - Ett hål om dagen

Årskurs 8 läser boken "Ett hål om dagen" av Louis Sachar med tillhörande Läsförståelseuppgifter. Nedan följer det häfte eleverna fått utdelat. Det innehåller ett schema samt frågor vecka för vecka.

Boken ska vara utläst den 13 februari.
Frågorna ska lämnas in den 14 februari.

Ett hål om dagen

Vi kommer under fyra veckor att läsa boken ”Ett hål om dagen” av Louis Sachar. Boken finns också som ljudbok på Teams. Under tiden vi läser kommer ni också att få svara på läsförståelsefrågor till boken. Ni svarar på frågorna i ett dokument på datorn som ni döper till ”Ett hål om dagen”. Nedan finns också ett schema med en veckoplanering för hur långt ni ska ha läst varje vecka. Ni ska också läsa eller lyssna hemma!

Sista lektionen, vecka 7, kommer ni att få diskutera boken utifrån fördjupningsuppgifterna längre ner i det här dokumentet. Ni ska alltså ha läst ut boken innan er sista lektion.

vecka	Måndag	Tisdag/Onsdag	Torsdag
3	Läs	Läsa	Läsa boken fram tom kapitel 11 + frågor fram tom kapitel 11
4	Läsa	Läsa	Läsa boken fram tom kapitel 22 + frågor fram tom kap 22
5	Läsa	Läsa	Läsa boken fram tom kapitel 32 + frågor fram tom kap 32
6	Läsa	Läsa	Läsa boken fram tom kapitel 42 + frågor fram tom kap 42
7	Läsa	Läsa färdigt boken	Gruppdiskussion + fördjupningsfrågorna + frågor fram tom kap 50

INLÄMNING

Boken ska vara utläst den 13 februari och ni ska ha svarat på alla läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifterna den 14 februari. Dela era dokument med mig på Teams eller på min mail: rebecca.adel@nynashamn.se

Första veckan - Vecka 3

Kapitel 1-4

1.    Varför får Stanley Yelnats åka till Camp Green Lake?

2.    Vem bär skulden till att inte Stanleys familj bor i en lyxvilla i Kalifornien?

3.    Hur ska Stanley lära sig att bli en bättre människa på Camp Green Lake? Tror du att man blir det?

4.     Varför är det ovanligt att någon rymmer därifrån?

Kapitel 5-7

1.    Vilket brott anklagas Stanley för?

2.    Hur gick det till, enligt honom själv, då det påstådda brottet begicks?

3.     

Gör en lista på de personer Stanley träffar på Camp Green Lake skriv både deras riktiga namn och smeknamn.

·      Varför tror du personerna heter och kallas som de gör?

·      Varför har alla smeknamn?

·      Säger smeknamnen något om deras personlighet och utseende?

·      Försök beskriva dem.

Kapitel 8-11

1.    Vad får du veta om de gulfläckiga ödlorna i kapitel 8? Varför tror du att de beskrivs så noggrant?

2.    Varför tror du att killarna ger honom smeknamnet ”Caveman”?

3.    Varför tror du att Stanleys ljuger i brevet han skriver till sin mamma?

4.    Varför går Stanley med på att ge allt han hittar till X-Ray? Hur skulle du ha gjort om du var i samma situation?

Andra veckan – Vecka 4

Kapitel 12-22

1.    Mr Pendanski hade tidigare sagt att han respekterade killarna. Tycker du att han visar dem respekt, tex för Zero?

2.    Berätta om chefen! Hur skulle du vilja beskriva henne?

3.    Varför tror du att alla ska gräva i X-Rays hål efter hans fynd?

4.    Vad är det som är speciellt med chefens nagellack?

Tredje veckan – vecka 5

Kapitel 23-32

1.    Berätta historien om Katherine Barlow. Det ska vara en kort sammanfattning av det viktigaste, inte ett referat.

2.    På s. 101 står det Sedan dess har inte en droppe fallit över Green Lake.  Varför då? Vem straffade Gud? Motivera ditt svar.

3.    Berätta om Zeros och Stanleys avtal. Hur reagerar de andra killarna på det? Varför då? Tycker du att det är rätt att ingå liknande avtal? Motivera ditt svar.

4.    Vad är Guds tumme?

                                                 

Fjärde veckan – Vecka 6

Kapitel 32-34

1.    Varför ger sig Stanley ut i öknen efter Zero?

2.    Var hittar Stanley Zero efter att han har rymt? Hur har han lyckats överleva?

Kapitel 35-39

1.    Hur lyckas Stanley bära Zero upp för berget?

2.    Vilken parallellhandling finns tidigare i boken till en liknande händelse?

3.    Vilken betydelse har det för vad som sedan händer att han bär honom upp för berget?

4.    Berätta om bekännelsen.

Kapitel 40-42

1.    Varifrån kommer alla lökar? Vad har du för teori?

2.    Vad får du veta om Zeros bakgrund? Har han någon familj?

Femte veckan – Vecka 7

Kapitel 45-50

3.    Hur i hela världen kan det stå Stanleys namn på resväskan?

4.    Varför blir de två pojkarna inte bitna av ödlorna?

Fördjupning

Diskutera frågorna i grupp. När ni har diskuterat frågorna svarar ni på dem i samma dokument som du tidigare skrivit på i datorn. Alla i gruppen skriver egna svar. Ni behöver alltså inte skriva samma sak. Diskussionen innan är till för att ni ska kunna dela erfarenheteter och åsikter om boken. Motivera dina svar!

1.    Vem tycker du är huvudpersonen i boken?

2.    På vilket sätt håller berättelsen om Stanleys farfars farfar ihop berättelsen?

3.    På vilket sätt lyckas författaren få boken spännande och oss att vilja läsa vidare?

4.    ”Det här är inget flickscoutläger” säger Mr Sir ofta. Vad menar han med det?

5.    Hur skulle du beskriva de kvinnor som förekommer i boken?

6.    Gör någon person i boken något som han eller hon borde skämmas över?

7.    Gör någon person i boken något som han eller hon borde vara stolt över?

10.Vad säger boken oss om samhällssystemet i USA?

Åk 9 - Argumenterande text

Årskurs 9 skriver Argumenterande texter. Nedan följer de häften eleverna fått utdelat. Texten ska lämnas in den 14 februari.

Argumenterande text

Vad ska jag göra?: Skriva en argumenterande text.

Vad är en argumenterande text?: En argumenterande text är en text där man för fram sina åsikter i ett försök att övertyga läsaren om att man har rätt.

Hur ska du göra?: Läs igenom det här häftet noga och följ instruktionerna. Skriv på padda/dator.

När ska du göra?: På svensklektionerna med start idag fram till torsdag vecka 7.

Varför ska du göra?: För att kunna skriva en text där du kan föra fram dina egna åsikter i ett försök att övertyga andra och för att träna på din generella argumenterande förmåga.

Inlämning: 14 februari kl 13.00 (papperskopia i Rebeccas fack)

Vad är en argumenterande text?

Med en argumenterande text vill man föra fram sin egen åsikt och försöka övertyga läsaren om att man har rätt. Exempel på argumenterande texter är insändare och debattartiklar.

Tänk på det här när du skriver en argumenterande text!

Vad vill du övertyga läsaren om? Det är din tes.

Ex 1: Jag är emot införandet av skoluniformer i svensk grundskola!

Ex 2. Alla djurförsök borde förbjudas.

När vi först uttrycker en åsikt kan den ofta vara lite vagt formulerad, lite otydlig. Försök precisera den så mycket som möjligt, så att det blir tydligt.

Dags att planera dispositionen (=upplägget) av texten

Skriv en rubrik som talar om vad texten handlar om. Det vanligaste sättet att inleda en argumenterande text är att presentera tesen. Tillsammans med tesen finns ofta en kort bakgrund, som sätter in frågan i sitt sammanhang, vilket blir en bra inledning.

Här är ett exempel: I min kommun diskuteras det om man ska införa skoluniform i grundskolan. Den senaste tiden har vi kunnat läsa många insändare om ämnet och nu vill jag ge min syn på förslaget.

Det finns förstås alternativa sätt att börja. T.ex. kan man ställa en fråga: Hur skulle du känna om du inte fick välja kläder själv på jobbet? eller redogöra för ett exempel. Oavsett hur du väljer att inleda är det viktigt att du har med tesen i början, så att läsaren vet vad det är du argumenterar för/emot. Därefter ska du presentera argumenten. En bra princip är att ge varje huvudargument ett eget stycke.

Bemöt tänkbara motargument. Om det finns några starka invändningar (motargument) mot din tes, ta dem på allvar och bemöt dem efter bästa förmåga. En del fattiga föräldrar känner att det skulle vara bra om alla barn fick skoluniformer. Jag tycker att de som knappt har pengar till kläder ska få hjälp med det, så att det blir rättvist för ungdomarna. Det är bättre att hjälpa dem som är fattiga än att ändra för alla. Respektera att andra kanske har andra värderingar än du, men visa varför du tycker som du gör.

Referera gärna till vad andra har skrivit om ämnet. Antingen håller du med eller invänder du mot det. Robin Sjö skriver i Dagens Nyheter 21/5 2015 att... och jag håller fullständigt med!

Ange vem som skrev vad (citera gärna) samt när och var texten är publicerad. (För att ge läsaren en chans att hitta texten.) Referera ändå tydligt så att man kan hänga med utan att ha läst den andre personens text.

Sträva efter balans mellan personligt och allmänt, dvs. utgå gärna från dig själv och ge personliga exempel, men missa inte att resonera/argumentera allmänt också. För mig är det viktigt att få ha kläder som passar min personlighet och min kropp. Jag känner mig t.ex. inte t.ex. bekväm i blus eller skjorta.(= personligt)

För de allra flesta ungdomar är det viktigt med kläder i ens egen stil. (=allmänt)

Det är nästan alltid en fördel att upprepa tesen i avslutningen. Dessutom är det bra att sammanfatta huvudargumenten. I korta texter kan det räcka med att avrunda med det allra viktigaste argumentet för din sak och/eller uppmana till något. Jag hoppas att beslutsfattarna lyssnar på oss ungdomar innan de avgör frågan. Det är ändå oss som beslutet rör.

Glöm inte att skriva under din text med en signatur. Det går bra att vara anonym.

Pernilla, 14 år eller

Högstadieeleven eller

Harry Svensson, Sorunda

Din argumenterande text ska innehålla:

Rubrik

Inledning med din tes

Argument som stöder din tes (med referenser)

Motargument (invändningar)

Argument mot motargumentet

Avslut med en uppmaning

Bra ord och fraser

Jag anser...

Enligt min åsikt...

Naturligtvis...

Jag kan hålla med om...

Min åsikt är att...

Många anser att...

Å ena sidan...

Å andra sidan…

Visserligen... men...

Jag tycker...

Som jag ser det ...

Jag vill citera...

Det som ... skriver i ... tycker jag är...

Visst vore det bra om..?

När jag läste det som ... skriver i...

Nu hoppas jag...

På nästa sida är ett exempel på en elevinsändare.

Släng ert skräp i soptunnorna istället!

Varje gång när jag väntar på bussen ligger det massa med fimpar på marken. Två meter ifrån står en soptunna. Jag tycker det är hemskt. Jag fattar verkligen inte varför vissa inte orkar ta med sin fimp eller påse 10 meter längre bort.

Skräp på marken är otrevligt. Jag tror alla kan hålla med mig på den punkten. Jag tror folk föredrar en ren gräsmatta för deras hund eller barn att leka på. Skräp kostar också samhället pengar för majoriteten vill ju inte att det ska ligga skräp på marken så då måste kommunerna bekosta någon som plockar upp skräpet. Jag tycker det är ett stort slöseri med samhällets resurser. Det finns så många som exempelvis vill att skatten ska sänkas och det skulle den säkert kunna göras om medborgarna skulle sluta med sådana dumheter! Jag ser inte heller många batterier på gatorna men många fimpar. Det är ganska udda med tanke på att fimpar innehåller de miljöskadliga tungmetallerna nickel och kadmium som också finns i batterier.

Varje år dör tusentals sjöfåglar för att de kvävs av plastpåsar som dumpats i havet. Det är alldeles för många med tanke på vilka simpla åtgärder man kan åta. Det är en helt annan fråga om ens hund får lite magont pga skräp. Skräp och avfall som dumpas i havet är ännu skadligare för miljön. Många rapporter har visats på nyheterna med ett skadat Östersjön, men trots det bryr sig alldeles för få. Havets biologiska mångfald minskar stort. Jag tror att fler skulle bry sig om det var ekorrar och rådjur som låg döda på marken istället för fiskar i havet.

Jag har hört vissa som säger att det finns för få soptunnor och att folk därför kan kasta skräp som de behagar. Det tycker jag är helt absurt för hur svårt kan det vara att bära sin plastpåse i fickan 150 meter. Man kan annars ta med sig en plastpåse där man kan ha sitt skräp om man vet att man kommer att få skräp att slänga. Jag tycker att kommunerna borde sätta ut skyltar vid t ex busshållplatser där det står att man inte ska skräpa ned. För jag tror att de flesta vet att de gör fel.

Frustrerad Skräpslängare

Vad?	Hur?	Hur?	Hur?
Du kan skriva en argumenterande text utifrån dess struktur.	Du framför en tes och något enkla argument som stöd som till viss del är underbyggda, t ex med bakgrundsinformation och exempel. Du följer strukturen och har med argument och motargument som du besvarar.	Du framför en tes och dina argument är utvecklade och väl underbyggda, t ex genom fakta, exempel och konsekvenser.	Dina argument är välutvecklade och väl underbyggda. Du breddar och fördjupar argumentationen, t ex genom att bemöta tänkbara motargument, ge förslag till lösningar.
Du kan söka, välja ut och sammanställa information.	Du använder argument/fakta/resonemang i din argumenterande text som du hittat från andra källor.	Du använder argument/fakta/resonemang i din argumenterande text som du hittat från andra källor, som du väver in i din text på ett fördelaktigt sätt.	Du använder argument/fakta/resonemang i din argumenterande text som du hittat från andra källor. Informationen du använder underbygger och fördjupar din text.
Du refererar till de källor du hittat och har ett källkritiskt förhållningssätt.	Du refererar till dina källor   och du har använt dig av “vvv-regeln” för att undersöka om källan är trovärdig.	Du refererar på ett nästan korrekt sätt och i din text framgår det vad som gör att källan är trovärdig.	Du refererar på ett korrekt sätt och i din text framgår det vad som gör att källan är trovärdig.
Du använder en språklig variation, textbindningar samt ett ämnesrelaterat språk.	Ditt språk är anpassat till ämnet. Du använder en enkel struktur med bla styckeindelning.	Ditt språk är anpassat till ämnet. Du använder en enkel struktur med bla styckeindelning. Du skriver med ett visst flyt och viss språklig variation.	Ditt språk är anpassat till ämnet. Du använder en enkel struktur med bla styckeindelning. Du skriver med flyt och språklig variation och textbindningar som höjer din text.

Direkt från läroplanen:

Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.

Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt ämnesrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar.